Yokko

Frihet äntligen! Jag har under år nu varit under press från olika håll, två främst. Den främsta är förstås skolan och den har väl igen gått miste om att den är slut, äntligen. Den andra känner inte alla till, men förmodligen fler än jag vet. Den har jag också tagit tag i idag utan något konstigt resultat, perfekt!

Jag har lovat att jag ska berätta om hela min studentvecka och det ska jag också, när då? jo. Nu.

Söndag: Förra söndagen var det uppvärmning inför studentveckan (idag är det måndag btw). Det var riktigt kul och trots det "underliga"  resultat så är jag nöjd. Vi var nere på slottsudden ett lagom gäng. Vi skulle från början mer eller mindre bara vara musikeleverna men antalet grillare(?) ökade, inte för att jag klagade, det blev bara trevligare. Inga speciella saker hände. Ett o annat citat kom väl fram men inte mer än så, bland annat "Niklas, du blir bara snyggare och snyggare för var dag som går!". Framåt skymningen ligger jag o tar det lugnt, aningen förfriskad, då jag plötsligt hör någon ropa till -"Gud vad den här gitarren är ostämd!" och strax efter det hörde jag en ljudlig sådant-ljud-som-kommer-från-en-gitarr-smäll! Det var min NETTO-gitarr som gått i tusen bitar. Jag sörjde inte särskilt mycket då men i efterhand hade det självklart varit trevligare om den var hel... Utöver det så var det någon typ som gick runt o tappade upp en massa sprit på flaskor som denne sedan stal. Bl.a var det hela min Baccardi Apple och så "försvann" nästan allt i Forsbergs kylväska. Efter en sådan otur kan ju inte fler missöden inträffa eller hur, fel...

Vi hade bestämt att vi skulle tälta i gröningen vid Furulund. Kunde vara en kul grej tyckte vi. Det var det också om man bortsett från att jag inte kunde sova men jag kan sällan sova första natten på ett nytt ställe. Jag bestämde mig för att inte följa med till Räkan, en resturang som studentfesten var på. Jag fick leka barnvakt och omtänksam vän mot Jennie då hon förfriskat sig aningen för mycket. Vi fick skjuts till skolan och gick in i tältet. Jag tänkte bara ta av mig tjocktröjan och helt plötsligt var Jennie borta. Inget får en att nyktra till snabbare än att springa runt en skola i en halvtimme full av oro för en vän, ni borde pröva någon gång... Senare uppenbarade sig Jennie nere på räkan efter hon gått till slottsudden för att hämta något som någon redan tagit åt henne. Det blev bara ett glas vatten på räkan sen gick jag tillbaka till tältet. Jag tyckte jag lade mig på bästa platsen med mest plats, sådant förändras under nattens gång när man sover å många, vi var kanske 15 pers. (Det var ett cirkustält jag fixat från scouterna btw, vi brukar sova 8 pers i dem.) Undernatten kom det citat som "aj, jag fick katten i ögat" och "jag känner att jag är mest avklädd här!".

I ett nötskal var det allt som hände under söndagen.

På måndagen var det fulefesten men den var jag alldeles för trött för att ha något med att göra så jag var hemma och sov stället, mycket lättare att orka med studentveckan om man är utvilad.

Tisdag: Lekdag! Jag var lite orolig inför lekdagen, har hört en del saker som var mindre trevligt. Trots mina tarvliga förväntningar blev den riktigt lyckad. Man hade anmält sig i lag och gick sedan runt och tävlade i olika "lekar" på olika stationer. Man kunde få tre olika resultat på varje station: tävlingsresultatet, spex-poäng och mut-poäng. Vi gjorde ganska bra ifrån oss på alla fronter men vi har inte fått reda på resultatet ännu och nu är det lite sent. Jag skäms lite för alla studenter under lekdagen. Nästan alla lag uppfattade spex som naken och det var lite olustigt att se på. Känns fel att se halva samhällsklassen helt nakna när de kastar ägg för att enbart kamma hem lite extrapoäng, fast vi utförde våra spex efter tävlingarna så de kanske bara gjorde det för att göra det. Ifs var vårt lag också lite naket, till mångas nöje no doubt. Jag kan bara inte sluta tänka på hur de olika lagen "spexade" en gång var t.ex. idrottskillarna framför oss och som spex ställde de sig i en halvcirkel och daskade lillemannen i pannan på den sista lagmedlemmen.

Onsdag: Karneval! Okej jag ska inte överdriva. Det var inte så festligt som det kan låta. Detta året lyckades vi varken engagera hela klassen eller ens komma på ett kul tema. Resultatet blev att fyra tjejjer klädde ut sig till C. Perelli och anslöt sig till 80'talisterna. På kvällen så vet jag inte riktigt varför men jag hade inte planerat dra på någon fest. Dessutom var det lite kladd med planeringen så Alexandra var lite nere. Men senare ringde hon och så fick jag leka chaufför. Vi stack till Adam där det var förfest. Jag var nykter men har ändå aldrig haft så kul nykter. På festen fick jag kontakt med V. Greene som jag inte snackat med på jättelänge vilket är trist för han är den enda som finns någorlunda nära min umgängeskrets som jag gått på dagis med. När vi sen kom ned på Altona var folk i uppror. Folk hade betalat pengar för att få komma dit men vad får de. De får stå i den trånga hallen medan "vakterna" kollade leg på alla som ville komma in till dansgolvet. Vem vill betala 100 spänn för att stå och trängas i ett litet svettigt rum. I alla fall så hade lite olika folk glömt sina ID. Självklart trodde de att de inte skulle behöva ID när de hade studentpassen som man bara kan köpa om man är student och därmed 18, och Furulund hade ju ett samarbete med Altona... Det innebar att jag fick leka fyllechaffis och köra runt folk och hämta deras ID'n. Och varför gör jag något sådant, ja jag är väl helt enkelt en sådan helylle kille mot de jag tycker om helt enkelt. Ifs är jag en röv mot de jag inte tycker om men det skiter väl jag i.(btw finns inte röv med i min macs inbyggda ordlista.... inte btw heller) Jag var bara inne på altona en halvtimme och dansade lite med kompisarna men det var jättekul. Sen är det alltid roligare om man dansar med någon 1:1 vilket det var ett tag sen. Visst är det trevligt att vara i grupp men alla vill ha lite uppmärksamhet (Nej jag har inte blivit Kvinna, tänkte vara lite ärligt analyserande bara). Strax efter det var kvällen över och jag o Jajja åkte hem. Citat från kvällen:"Niklas, Du blir bara snyggare o snyggare för var dag som går!" Sånt är alltid trevligt att höra.

Torsdag: Det var ingenting i skolan för jag hade redan städat mitt skåp så jag var hemma. Jag gjorde nog inte så mycket intressant för jag kommer inte ihåg någonting. Efter middagen någon gång stack jag och Alexandra till Gualöv. Vad fasen gör man där undrar säkert ni och det är en riktigt bra fråga. Jag o Jajja var där för att fixa i ordning vårt släp tillsammans med Anna som bor i Gualöv, därav besöket. Släpet blev riktigt fint och när vi var klara lyckades jag o Jajja precis fly innan regnet kom. Hände inte så mycket mer den dagen, tror jag.

Fredag: STUDENTEN! Det var inga problem att komma upp den morgonen som ni säkert kan förstå. Så det var en tidig morgon och jag drog på mig kostymen i ett nafs. Far skjutsade mig o Jajja till Stoffe där vi hade Champagne-frukost. Skumpan jag hade smakade inge vidare men det finns hopp, jag fick smaka några goda fruktiga varianer där. Frukosten blev lyckat och efter en macka eller två begav vi oss allihop till skolan för att våldgästa 1:ornas och 2:ornas avslutning i aulan. Blev lite misslyckat när alla stannade upp och man fick stå som ett fån men det var kul ändå. Vi tog lite lunch och skrev lite i varandras mössor sen gick vi alla ner till kyrkan. Jag lyssnade inte ett dugg på vad prästen sa tydligen för folk har berättat att prästen berättade om hur hans bästa kompis blev mördad av sin bror vid deras examen. Inte det roligaste man kan berätta för ett gäng treor som förväntar sig bästa dagen i deras liv. Ja ja, an hade väl lite problem... Kören sjöng bättre än väntat. Tror inte att någon kille utanför Naturtvåorna stod för basen och inte heller merparten av tjejerna. De sjöng lite nya låtar och Emma Ingvarsson gjorde ett enastående solo på en italiensk låt, väldigt vackert. Som avslutning fick vi musiktreor sjunga studentsången och till slut hela musiklinjen "That's whats friends are for". Jag sjöng igenom den och jag skrattade lätt åt Anna som precis som jag trott grät lite smått. Men så fort vi var klara med allt och Gördis pratade med oss så brast jag i gråt. Det är egentligen enastående av henne. Jag är verkligen inte sentimental och är sällan extrem när jag uttrycker glädje eller sorg men Gördis kunde verkligen få mig gråta. En riktig prestation. Efter en runda på stan gick vi till skolan igen för att titta på, medverka i, stipendieutdelningen. Jag trodde inte jag skulle få något för mina teoretiska studier men jag hoppades på Musikstipendiet. Jag var inte säker på att jag skulle få det för konkurrensen var hård men jag lyckades knipa det ändå och jag blev verkligen jätteglad. Inte för pengarna men för att bli erkänd som en skicklig musiker, alltid trevligt. Efter det var det  själva utsparken. Riktigt härlig känsla att stå där. Vad ska man säga om det egentligen... Vi kom, vi sjöng, i segrade. I folkhavet lyckades jag hitta mina föräldrar och lite olika släktingar o vänner. Efter ett kort välkomnande in i vuxnvärlden av mina närmsta rusade jag vidare för att hitta vårt släp, lättare sagt än gjort. Efter många minuters letande hittade jag de jag skulle åka med, Anna; Adam; Anton och Alexandra. (väldigt många namn på A där, måste vara populärt)

Till studentveckan hör ju även balen men jag pallar inte skriva om den för den var så längesen nu och det hände inget speciellt.