Yokko

Och så på något jävla vänster går man från att inte ha något för sig till att vara fullbokad hela veckan. Visst tycker jag det är underbart med folk och saker o göra (mycket bättre än motsatsen). Men jag känner att jag verkligen måste ta itu med plugget. Labbarna har jag lyckats spika allihopa på nåt vis, tror det är Saras kunskaper och min tendens o pilla på saker som fixar det hela. Metodiken börjar reda ut sig och man börjar nästan förstå vad det är. Däremot så gillar jag inte att jag hamnat på efterkälken med matten. Jag har varit med och förstått alla föreläsningar men har nog bara gjort en av övningarna från början till slut = inte bra. Jag hade tänkt lägga alla eftermiddagar denna vecka på att plugga ikapp övningar men helt plötsligt så har man saker hela tiden. Idag blev det film, imorgon utbildning, onsdag en meter öl. Jag tror i alla fall ölen är på onsdagen. Till detta tillkommer eventuellt Lair och ett vårterminsmöte som jag inte har en susning om när det är.

För att inte bli jättetråkig borde man ju ta upp något som inte är en ren dagbok, eller något ur kärleks/sex-livet eller mina åsikter om något eller i alla fall kul saker som händer mig.

Ja, då ska vi se. Kärleksfronten... jag tror de som är på den fronten ligger hemma o sover, tråkigt nog. Eller jag vet inte. Jag vet inte vad som händer - hur, när, vem, varför etc. etc. Oerhört frustrerande och yada yada yada. Man kan ju alltid ha förhoppningar och det har jag såklart, men det skulle vara kul om jag om någon visste vilka de var ><

Åsikter. Jag känner hur en liten man sitter bakom mitt öra och säger: Nej för i helvete, Niklas! Säg ingenting om något, du har fel åsikter på alla punkter. Okej så jag är förbjuden av en liten gubbe bakom örat att prata om religion (För du börjar jag leka cynisk sagofarbror som klankar på hur religion är utdaterad etc.).
Politik? Lägg av! Det enda jag vet om faktisk politik är det som jag lärt mig av folk som pratar om det och de är alla partiska. Så var ska man lära sig om politik och vilket som är bäst. Vad bör jag rösta på och varför? Ska man lyssna på folk i valstugor som prackar sig på en. Folk som står allmänt o diskuterar allt som är dåligt och hur mycket lättare det skulle vara med den lätta läsningen att byta block - tror inget är så enkelt, då hade det varit gjort. Eller ska man gå efter de grupper man hittar på facebook som säger "Bannlys Sverige Demokraterna - de är asså, typ jätterasister *tuggar tuggummi*"? MJA! Det tror jag sällan på. Den enda åsikten jag har är att man inte FÅR vara så jävla PK. PK är nog det dummaste som någonsin uppfunnits i lilla landet lagom! Visst ska man väl eftersträva att inte trampa folk på tårna pga deras läggning, kön, hudfärg, religion etc. etc. men varför ska man INTE få göra det? Jag tycker att stereotyper och fördommar är väldigt intressant. Främst är det nog för att jag själv är en väldigt fördomsfull person som delar in folk i stereotyper (not in a good way), men kommer man förbi det är jag så trevlig så.
Jag skulle kunna prata om mitt sätt att se världen i timtals skulle jag tro. Men det jag skulle vara så PiK (politiskt in-korrekt) att folk skulle bli sura. Överhuvudtaget en sak jag står stolt för är att man inte får vara så pass PK att man inte gör sig förstådd eller uttrycker sina egna åsikter. Mitt favoritexempel är Sverigedemokraterna. Främst för att Jimmy (partiledare) är väl känd i och kommer från Sälvesborg så det är kul o skämta om att jag gillar dem (tror dock inte folk tar skämtet - so what). Jag borde inte skriva någonting om något innan man är påläst, det är så allt mög sprider sig, men jag ska bara nämna lite som inte kräver vidare efterforskning för även om jag kanske har fel i exemplen så tycker jag att jag har rätt och det är min åsikt och i ett land uppbyggd av åsikter för olika saker (politik) så kan ju ingen ha fel, eller?
Nu drar jag Sverigedemokraterna över en tröskel och säger att de är ett rasistiskt parti som vill att Sverige blir precis som Amishfolket och att vi ska odla meloner i alla hundrastplatser (kanke inte korrekt, doesn't matter). I vilket fel är allt de står för så fel (inte nödvändigtvis min åsikt) att det är PiK att tycka om dem för fem öre. Även om de kommer med en åsikt som kanske 80% av Sveriges befolkning faktiskt tycker att: Jo, de har en poäng där; så skulle det vara PiK att hålla med dem. Jag kommer ihåg när jag var hemma med mor o far som inte alls är politiskt intresserade. Vi såg när Maud Olofsson och Jimmy Åkesson satt o små-diskuterade lite rasfrågor (?) i någon morgonsoffa. Där sitter jag o mor o far och faktiskt håller med Jimmy när han säger att det är sjukt att pga invandring i delar av Sverige skall uppdelning av flickor o pojkar vid tidig ålder på badhus. Jag kommer inte ihåg vad Maud sa för att hävda hennes PK'het (förmodligen höll hon också med) men det lär inte varit något bra - då hade jag kommit ihåg det. Sen var det snack om fläsk på skolor o bla bla bla men jag har redan gått ifrån poängen och kommer inte hitta den igen.
Min slutsats som kommer få Sverige på fötter (nej det vet jag att det inte kommer göra för jag är ingen självgod politisk bloggare som vet allting mycket bättre än alla andra, särskilt de vid makten) är som följer:

• Slopa PK. Låt folk snacka skit om varandra. Genom att gömma sig bakom PK-skölden har vi bara kvar gränser mellan folkslag, kön etc. Om det sen kommer ett gäng med folk som kallar ett annat gäng med folk för något nedsättande - let's say svartskallade pungsvettsblattar (PK, I know) ) och det blir bråk. Fine, men tro fan att de ska åka blinkbilen till polisen sen och bli anhållna för överfall, kränkning etc. Kalla det inte hets mot folkgrupp eller sågot som ökar klyftan mellan människor.
• Ta bort alla aktiva åtgärder för att lyfta de som förlorar striden om respekt (luddigt formulerat, jag vet). Exempel - sluta sätta in speciella regler för att kvinnor ska få det bättre i samhället. Samma sak för homusexuella och what not som finns. Hur kan det vara jämställdhet om det finns regler för visst folk (även om det är de som ligger under). Om vi säger att det införs en lag (nu cyklar jag, men allt för exemplets skull) som säger att var tredje person som anställs ska vara en kvinna på poster med civilingejörsutbildning som krav. När jag sen examinerad ingenjör ska söka jobb och det bara finns fyra platser och fem sökande. Två av dessa kvinnor. Vi säger att den första platsen gick till en kvinna för hon var jätteduktig (eller för att hon var den tredje, spela ingen roll) Nu måste den andra kvinnan få en av platserna som är kvar. Om jag inte skulle fått jobb den dagen hade jag blivit skitförbannad. Dels för att jag inte fick jobb förmodligen, men också för att jag inte fick jobb för att jag var sämra än två män och den andra platsen var reserverad för en kvinna (spelar ingen roll hur mycket bättre/sämre än henne jag var). Hade vi istället gått dit fem ingenjörer (säkerligen några av dem kvinnor) och jag inte fått jobbet för att alla andra var bättre än mig så hade jag såklart blivit arg för man vill ju ha jobb. Men jag skulle ändå veta att jag inte fick jobbet för de andra var bättre. Oj va mycket det blev där.
• Uppfostra barnhelvetena! Nu låter jag kanske lite självgod men är det något jag är stolt över så är det min uppfostran. Visst jag kanske är fördomsfull och tycker illa om folk innan jag träffat dem för de är sånna dära. Men jag har respekt för andra (som förtjänar den), har en bra självdistans och är väldigt ödmjuk ( Jag vet hur ironiskt det är att skryta om sig själv och kalla det ödmjuk men det är så!). Jag tror att det är så mycket mer i barnuppfostran än va folk tror. Alla klagar på skolor och umgänge etc. Jag tror ändå att om man gör rätt som förälder så blir barnet en trevlig kar' i slutändan (eller kvinna). Jag skulle lätt om jag gjort lite anorlunda under mellanstadie- -> högstadieperioden hamnat i dåligt umgänge och förmodligen suttit arbetslös hemma hos någon av mina klasskompisar från den tiden och knarkat diverse kul saker. Men jag drogs inte till det och jag vill tro att min mor ligger bakom det.

De som lyckats läsa igenom all ovanstående skit vill jag bara säga tack till. Inte för att jag egentligen bryr mig om mina åsikter kommer ut eller om de följs - men det är alltid kul att bli uppmärksammad. Fast du hade väl inget bättre för dig va. Du väntar antagligen på o se om din något sexuellt anspelade kommentar på någons tjejs (eller killes) facebookuppdatering gjort resultat och du därmed kan jobba dig mot hennes hjärta; eller trosor (jag vet inte vem som läser så jag får skriva till de trevliga och mindre trevliga vänner jag har ;) )

I vilket fall ska jag runda av nu och jag tror inte det är en sekund för tidigt.
Puss puss alla söta gummor. Ha goda drömmar om laktritstroll och magiska grästrimmers så ses vi snart igen.

Nu har jag inte bloggat på skitlänge igen och jag tror inte direkt att detta kommer bli något särskilt kul inlägg. Det beror mest på att jag inte uppfattar mig som en särskilt kul person på sistone. Det kan vara så att jag bara har varit väldigt emo de senaste dagarna eller så men jag märker att jag verkligen inte varit på bra humör. Och innan det så märkte jag också hur farsligt tyst jag har blivit.
Jag vet mycket väl en av anledningarna till att jag är som jag är nu (tror jag i alla fall) och en till borde nog vara att jag har så mycket som händer runt omkring. Jag känner att det börjar bli lite väl mycket. Även om jag inte får ett dugg gjort när jag är ensam hemma själv så känner jag att jag måste vara hemma mycket oftare. Jag kom hem lite småfull igår kväll och skrev ner en lista på saker jag borde och inte borde göra. Vissa (en?) saker var orimmliga, under omständigheterna som råder, andra hade en poäng. Om inte det så skulle de i alla fall vara nyttiga och leva efter; även de(n) omrimliga punkten på listan.

Jag ska i alla fall från o med nu försöka aktivera mig på nya sätt och leva hälsosammare. Dessutom ska jag försöka neutralisera det kryptonit jag funnit. Just det kryptonit som gjort mig till en tråkig, tyst bakgrundsfigur. Jag tror det finns goda möjligheter till att bli av med dess effekter, i alla fall tillfälligt tills en mer permanent lösning visar sig.

Så, där har ni ett väldigt grått blogginlägg från en nu väldigt grå person. Sorgligt men sant. I vilket fall ska jag vara glad imorgon, det är ju alltid bra o vara glad - även om man inte trivs riktigt med det.
usch va emo allt blev nu, bäst o göra lite varm choklad.

Moj moj!

Nu har jag ett ypperligt tillfälle att skriva här. Jag har tjatat om att jag inte har något att göra här hemma på Bernalyckevägen. Inte förräns nu kopplar jag att jag då har tid till att blogga. Sen så betyder det ju också att jag inte har så mycket att berätta, men lite kan jag nog få ihop.

Jag har absolut ingenting o skriva om för jag är för tillfället MR. Deg hemma i Sölvesborg. Jag har inget o göra om dagarna men jag myser med familjen så mycket jag kan. Jag kom bara helt plötsligt på att jag inte bloggat på evigheter och har förmodligen tappat de få läsarna som jag ev. hade fått tillbaka från förra uppehållet.