Yokko

   I torsdags så hade jag min andra dag i köket, om jag inte räknar experience day. Det var verkligen en hemsk dag, fast trevlig ändå. Kökets head-chef var på mig hela tiden: -"Oh, you are so slow. You take one hour to make thirty sandwiches", det var faktiskt 34 och det tar ju faktiskt tid. Men tydligen så är det del i deras jobb att stressa de första dagarna så man får lite smak för den framtida stressen. Som Igor säger med sin ryska brytning:-"Okey, in ten minutes the clock is ten so then the stress start, yes? Don't stress now, clock is not ten yet.". Men hon var ändå jättesnäll mot mig för även om det var de första dagarna så var jag nog ändå ganska långsam. Men det var på ett uppmuntrande sätt och hon visade mig massa trix, några av dem var inte tillåtna i köket men har man bråttom så har man. Som resultat av två dagar i köket i rad så fick jag en sån otrolig ryggvärk så jag låg och klagade för mig själv i timmar och undrade över om man skulle ta och åka hem.

   Igår så gick jag ut på okänt territorium. Jag hade jobbat hos Pret på Holborn viaduct och nu skulle jag börja jobba i tvillingbutiken på holborn circus. Circus har inget kök så det är enbart en kassa, fast de har en trevlig gästtoalett det har inte viaduct. Jag hämtade smörgåsar vid halv åtta vid viaduct och gick den 5 minuter långa promenaden med min Pret-vagn till circus. Där ska jag jobba framöver och jag älskar det redan :D Så igår så fick jag jobba i kassa precis som de andra där men på ett lugnare stadie. När det inte var så mycket så stod jag i kassa och lära mig men när lunchrushen kom så fick jag ta hand om produkterna (De ska alltid stå rakt, i led och längst fram så det ser proffsigt och trevligt ut. Dessutom så skulle jag re-stocka om något tog slut, sopa golvet, hjälpa kunder med frågor, torka bord, ställa i ordning stolar etc. Alla de sysslorna ingår när man står bakom kassan med men man hinner inte så bra i ruschen när alla kassor är fulla och det ändå blir kö så det uppskattades verkligen att jag tog hand om det.

Alla på det nya stället är verkligen jättesnälla, det var dem på det gamla med men det var för många för att lära känna alla direkt. En som jobbar där träffade jag på min experience day- Thomas från Nya Zeeland, han har bara jobbat där ett par dagar mer än mig så han är också ny. Vi kommer jättebra överrens redan så det känns skönt. Den assisterande managern Voicheck kommer från Polen och är också väldigt trevlig, fast han har ett väldigt kul skratt :P De andra som jobbar där är Mr. T (Jag vet XD) som är barista och dessutom Julia, Caroline och Eddie (Eddie är en tjej bara för att klargöra). Eddie hade jag med träffat tidigare för hon jobbar även i Viaduct, i köket bland annat.  Självklart är de trevliga allihop men ja... ni fattar. 

Klockan 17.30 så skulle det vara staff meeting för att gå igenom lite smått och gott och dessutom så gick Jennie och Francis igenom de nya mackorna och liknande som kommer till sommaren. Dessutom gick de igenom "Mystery Shopper". För er som inte vet vad det är så får jag väl förklara. På Pret så handlar allt om hög kvalité på allt (service, produkter, atmosfär etc.), allt ska vara perfekt. Därför skickar Pret ut folk som mystery shoppers för att besöka butikerna. Deras syfte är att bestämma helhetsintrycket och även personliga prestationer. Man kan få tjugo poäng och om man får det så får alla en pund extra i timmen veckan ut. Dessutom så kan "MS" dela ut "Outstanding Card" till de anställda vilket ger en basbonus på 50 pund i fickan, skattefritt. Dessutom lägger Mangerna på lite extra så som ett minimum så kan en person i en butik med tjugo poäng och som får outstanding card tjäna MINST 310 pund extra i min butik! Det är inte fel och det ska jag absolut försöka få, men först ska jag få koll på kassan sen ska jag börja bli fjantigt trevlig också.

   Igår kväll var det firmafest som det är en gång i månaden och då bokar Pret en klubb och så får bara prettisar komma in. Vi var på klubben ****** (någonting). Som tur var så kom jag o Stoffe in för vi hade glömt id hemma, men alla från butikerna gick in samtidigt så det vara nemas problemas. Väl inne var det riktigt knökafullt och vi kom dit vid 7/8-tiden! Det hände inget speciellt men man smådansade med lite olika och delade någon enstaka mening med folk utan att ha stressen över sig vilket var väldigt givande tycker jag. Dessutom fick jag bättre kontakt med Caroline, Thomas, Julia och Eddie så jag tror att vi kommer ha väldigt trevligt ihop i framtiden, möjligt att Thomas och Caroline hade lite för trevligt tillsammans igår :P Dessutom när vi var ute och tog lite luft så pratade jag Julia, Jennie och Stoffe och då sa Jennie att Voicheck verkligen tyckte om mig och att han eventuellt hade funderingar på att göra mig till barista! Jag dricker ju inte ens kaffe! Vi får se hur det blir, det kunde ju vara kul kanske.

   På ***** så blev det ju att man fick besöka herrarnas ett par gånger. Det fanns några pissoirer och två bås men de fungerade också som pissoirer. Ändå älskade jag den toaletten! Det kan ju tyckas märkligt men det finns anledningar. När man sen var klar så stod en anställd man inne på toan som plockade fram en tvålflaska och sprutade på ens händer och gav en papper sen när man tvättat sig. Sen fanns det en stor uppsättning med fina parfymer och hårprodukter som man kunde ta så länge man lade en liten peng på ett fat, det var välkommet från min sida. Dessutom var "mannen på toaletten" riktigt trevlig och var på jättebra humör. Jag pratade med honom senare och han tyckte det var ganska trevligt jobb förutom på vardagarna för då är det så lite folk. En sak som jag o Stoffe fastnade för var hans motto som vi lyckades höra en gång: "If you touch it, you wash 'em". Härlig typ.

   När det bara var jag, Stoffe, Thomas och Caroline så hade jag blivit ett -third wheel x2. Thomas o Caroline stod o hånglade i ett hörn och Stoffe stod med en kille han spanat in på dansgolvet. Jag är glad för alla parter men det fanns inga andra kvar så jag började dra mig hemmåt. Jag lämnade stället vid halv tolv tror jag, sen blev det galet. Först så fickjag fråga mig fram som en galning för att komma till Carings Cross. Väl där tg jag kvällens sista tåg till London Bridge. Väl framme där visade det sig att det inte gick fler tåg överhuvudtaget. Vid det laget började jag leta nattbussar men det stod ju inte någonstans hur man kom till Abbey Wood så jag stannade på stationen ett par timmar och frågade: Buspersonal, turister, städpersonal, londonbor och säkert annat folk med. Den senaste jag frågade kom jag i en liten konversation med. Efter han frågade om musiken och om det fanns mycket reggae så berättade han att han brukade jamma med Bob Marley. Det är inte varje dag man stöter på folk som brukade lira med Bob. Jag fick låna hans mobil, kommer inte ihåg varför jag inte tog min och ringde ett nummer han berättade fanns där man kunde kolla upp linjer. Det visade sig att man skulle ta 47'an och sen byta men det stod inte någonstans på stationen, och jag kollade verkligen. Till slut kom Stoffe. Då hade han gått i från Cannon street efter att bussen han skulle åka med bara hade kört förbi honom. Tillsammans lyckades vi ta oss hem och var hemma vid 4, vilken natt...

   Idag är det städ, tvätt och så kanske vi återvänder till Chaings cross för att gå på bio eller något i kväll. Nu ska jag hjälpa till lite till. Ha det så trevligt hemma, jag har det trevligt här!