Nobody ever suspects the spanish inquisition

Rubriken har inte särskilt mycket med detta inlägget att göra men jag sa det för tio minuter sen och jag gillar Monty Pyttarna så det fick bli en rubrik.
   Jag hade tänkt att skriva ett långt inlägg om folk (singular?/plural?) som jag tycker uppfört sig dåligt. Men jag blir alldeles för fåordig och upprepar mig bara om jag ska sitta och bli arg. Jag vill bara säga att jag stör mig till döds på folk i min omgivning just nu.
   Idag för övrigt så hade vi genomgång på vår dokumentär som vi gjort. Den blev inte vad jag hoppades på i början men jag blev nöjd med resultatet utefter det material vi hade. Jag sätter alltid höga förväntningar... Nu blir man iallfall av med det. Nu måste jag tillägna stor del åt helgen att få min mac att fungera som jag vill. Funderade ett tag på att sälja den men det är fortfarande en riktigt bra maskin som fungerar felfritt om man inte försöker fjanta med den som jag gör, så jag behåller den.
   Måste fixa program till på måndag som kan bli kluriga att få igång som man vill men jag tror att kurserna som kommer fram till skolans slut kommer att vara väldigt intressanta och jag ska koncentrera mig på skolan framöver, försöka i alla fall...

Så att alla kan få ett skratt så får ni nu se tidigare nämda sketch med MP. Tycker ni inte om den så tycker jag synd om er och jag tänker lösa proplemet med att peta på er med mjuka kuddar.


More to come, or not...

Här sitter jag och klockan är ca tjugo över tio men jag har haft en ganska händelse lös dag. Imorgon blir det nog skola på ett eller annat sätt. Jag hade inte tänkt o skriva här men jag fick se en kul sak på youtube och då tänkte jag att jag skrier en liten truttelutt.



Jag tycker verkligen han är jätterolig men det bästa är att jag satt och tänkte att han kommer nog paja lampan. Efter det tänkte jag han får nog en stöt. Dessutom har alla filmer på failblog funkat för mig, Chelsea förlorade, Man-U förlorade och jag har ätit super god mat och jag har motionerat för att jag ville och trimmat träd för att jag ville. När jag tänker efter vilket man brukar göra när man väl sitter vid bloggen så har jag kommit fram till att detta var en riktig turdag. Det som är synd är att jag inte tog mig för något som hade betytt något XD Jag skulle kanske ringt till Nathalie Portman och frågat om hon ville träffa mig, could happen'. Fast just nu finns det någon annan som jag vill träffa mycket mer och förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge ;)
   Nu ska jag återgå till att slösa bort tiden framför FAILBLOG och kanske lite South Park.
 Ha det så trevligt allihop

ps. Idag gjorde jag en 'första-gången'-grej. Men jag säger inte vad XD. ds.

Mop, broom and bloating belly

Idag har jag varit duktig. De flesta dagarna slutar med att jag får en kraftig pik ifrån min lilla mamma om att mitt rum är stökigt. Idag när jag gick upp vid lunch-tid så bestämde jag mig efter en tallrik flingor och en halvtimme Xena att jag skulle städa. Jag körde helstädning av huset på eget bevåg med dammsugning, tvätt, disk och tapetsering. Nej, det sista var inte sant, men lite nya tapeter på sina ställen hade varit trevligt.

   Precis när jag är klar med städningen och kommit ur min supersköna morgonrock så ringer det på dörren. Där en postgubbe med paket till pappa. Han undrar om jag kan skriva under, tydligen kunde jag det trots att jag inte har någon koppling till paketet. Det är väl bara så de vet vem de ska skicka hundarna efter när paketet kommit bort. Han bad efter sitt namn och knappade in det i sin lilla dosa och bad mig sen kvittera. Jag hatar de apparaterna! De är helt omöjliga att skriva på och ingen är den andra lik. Jag har ju inte ens en snygg handstil i vanliga fall, ännu mindre en autograf. I vilket fall så kommer jag med frågan: -"Jaså, det här är en sådan om ingen kan skriva på va?". Svaret på frågan blev: -"Ja, precis en sådan ja...". Tycker de kunde övergå till fingeravtryck eller något. Det skulle mycket till för att jag skulle kunna misslyckas med ett sånt (typ doppat fingrarna i choklad :/ ).

   Frammåt fyratiden fick jag ett infall av att återuppleva smakupplevelsen från Stockholm så jag bestämde mig för att göra amerikanska pannkakor med fruktsallad tillsammans med en honung, citron och kanel-blandning. Efter en snabbis på ICA satte jag igång och de blev verkligen jättegoda. Däremot så tyckte inte min mage om dem så mycket, kanske för att jag åt mer än en halv sats själv; men ändå... Jag har gått runt och sett ut som om jag var i 8-månaden gravid resten av kvällen pga det. Men det var det värt, har lite till i kylen som ska bli min frukost imorn.

   Nu ska jag antingen sätta mig och spela lite gitarr till den underbart fina låten som Petra tipsade mig (jag lägger en  tube-link i slutet) om eller spela SimCity 4000 akompanjerat utav Reel Big Fish-musik. Funderade på att skriva ner en trevlig sak som Petra sa om RBF nyss men det skulle ta så lång tid att få till sammanhanget så jag skiter i det. Ja ja, Ha det så bra.

Här komer min senaste favo-mys-gitarr-spelar-låt:
 


Här kommer min senaste insta-happy-bouncy-supreme-låt:

Too bad for you

Jag HAR lovat att jag skrivaom min helg i Stockholm men det har inte blivit av och nu har det gått för lång tid men jag kan ju sammanfatta:
   Träffade Petra: Awesome
   Träffade David: Awesome
   Såg Reel Big Fish med David o Petra: AWESOME!
Där var min helg i Stockholm.

Fest hos Jennie var som vi brukar göra där fast mer folk. Jennie bjöd på bål, god pärontårta och en liten flaska champagne.

Nu i dagarna så håller jag på med en inspelning av en dokumentär till skolan. Hoppas det blir bra och att jag kan dra mitt strå till stacken. Dessutom har jag laddat ner tolv säsonger av South Park så att jag kan återuppta min rutin att springa 40min på vår crosstriner; riktigt skönt att ha något att se på då.
Nu ska jag göra annat, Ha'de!

Bit of a hold-up

Nu är klockan kvart över midnatt. Jag tänker inte göra ett långt inlägg för jag kom precis hem från Jennies 20-års-fest och är lite på blåspipan som man kan säga, full är väl ett annat ord. Jag ska inte vara för specifik för idag fick jag reda på att min farfar tittar på min blogg ibland; Hej farfar ;)
   Jag ska skriva mer om min helg i Stockholm och förmodligen lite om festen mer men om jag skulle skriva det nu skulle det gå 2 timmar åt att ändra stavfelen enbart. Det kommer snart, så var beredda...

Swell Weekend

Jag skriver inte så ofta för det händer sällan något roligt. Jag är antingen för trött från skolan eller sitter i skolan. Är det inte skola så är det helg och då vilar jag. Så varför ska jag skriva nu helt plötsligt? Jo för jag har äntligen gjort något :D
   Jag började veckan med lite uppladdning genom att ta mig lite ledigt från skolan. Missade nog inte så mycket. Så mån-ons tog jag det lugnt hemma. Inget hände såklart så vi hoppar till det smaskiga ;)

   Torsdag morgon. Efter en stadig frukost får jag skjuts av min pappa ner till stationen. Med en stor rycksäck på, you guessed it, ryggen gjorde jag mig redo för min weekend-trip. Sölvesborg - Hässleholm; det roligaste som hände var att jag inte fick i mina hörlurar på första försöket, så kul var det. Vänta i hässleholm. Är lite på edge inför tågbyten och tider som ska hållas och väntar därför ett bra tag på tåget ute i kylan istället för på de sköna bänkarna inne i värmen. Från Hässleholm går mitt X2k-tåg mot Kidnapparsyndromens huvudstad, och Sveriges med för den delen. Jag avskyr, hatar, föraktar och det mesta negativa man kan säga om något på svenska (ni vill inte att jag ska dra mina engelska och tyska ord med ;)) om X2k's fåtöljer. De är till för långa tågfärder! Kan de inte då har några någorlunda sköna fåtöljer som man inte får träsmak i röven och blir viagra-stel i nacken av!? Jag lyckades uthärda hela resan mha min trogna iPod och mitt stickandes (fodral till podden).
   På vingliga ben stiger jag ut på centralstationen och letar efter vänliga själar som kan visa vägen mot T-centralen. Efter ett telefonsamtal med Petra så går jag med bestämda ben mot tunnelbane-spåren. Bestämdheten försvann lika fort som den kom för jag hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen, där fick jag ta hjälp av ännu en vänlig själ. På egen hand tog jag mig en bit söder om T-C och lämnar in min xbox på ett ställe som skulle fixa med den och medans jag väntar går jag tillbaka till närmsta t-station som jag kom ifrån och efter lite letandet ser jag en lila slinga och ett leende. Efter ett kärt återseende av Petra började vi gå omkring och prata om det mesta medans vi väntar på min box. Vi snackade om en massa trevliga saker som jag inte kommer skriva här XD.
   Efter 40 minuter av trevligt sällskap så hämtar jag min box och tjänar 200 spänn pga av en förvirrad anställd :D Efter mitt uppdrag så tog vi oss till... någonstans i Stockholm till en SUBWAY, fy tjivens vad jag gillar SUBWAY; gott o billigt. Sprängfyllda orkade vi inte gå längre än 30 meter därifrån där vi gick in på det högt rekommenderade caféet fåtöljen; de slog SJ's by-far. Här stannar vi i mer än en timme och njuter av våra chokladkakor, äppelpajer och det trevliga sällskapet. Jag tror aldrig jag smakat en så godchokladkaka, Niklas rekommenderar!
   Med runda magar banar vi väg mot nästa t-banestation och nästa destination. På plats sluts trion samman när David möter oss vid rulltrappans slut. Efter en en trevlig och inte för lång bussfärd anländer vi ett stenkast ifrån Bruce-residensen. Efter ett kärt mottagande från Bruce-familjens medlemmar så känner jag mig genast som hemma; mitt andra hem XD. Obviously så snackar vi mest så det förekommer inte som om vi gör så mycket men jag kan garantera att varje ögonblick bara gjorde mig lyckligare o lyckligare ;) David var tvungen att ta hand om lite småscouter så jag o Petra mysade till oss och tittade på Spirited Away, mysig film; och som alla filmer förhöjer sällskap känslan.
Kommer inte ihåg vad mer i gjorde i torsdags så det får vara.
   JA! Nu har jag använt fjantigt många ord som kärt, angenämt och så vidare men jag vill bara understryka hur jävla skönt o trevligt jag haft det.
      Fortsättning följer...

Under construction

Nytt inlägg kommer väldigt snart. Jag kom precis hem och har suttit i äckliga tågstolar i sammanlagt 7-8 timmar så jag orkar inte skriva något men jag har mycket att skriva om så det kommer snart. Den som väntar på nåt gott väntar alltid på mig ;)

Men ni kan få ett litet song-messege så länge: If it kills me - Jason Mraz

RSS 2.0