In'is shues

För er som inte förstår rubriken så ville jag bara komma på något klämchceäckt (hur fan stavas det?!). Efter 15 sekunders slit med de gamla gråa så blev det som det blev och när det väl var skrivet så bliv jag glad över att jag lyckas få till en dubbel betydelse när det bara skulle vara lite kul dialektal skrivning (irländsk). (Jag menar bara en av betydelserna)
   Idag har det varit en fruktansvärt bra dag. Vad har då gjort den så bra? - Har jag utvecklats på en personlig nivå; nej? - Har jag fått besked om Lund; nope? - Har egentligen något speciellt hänt som inte skulle kunna hända vilken annan dag som helst; icke sa... jag?

   Som nästan alla bra dagar i mitt liv så åt jag en bra frukost. Detta spelar inte alls in i dagens händelseförlopp. Jag vill bara poängtera att min pappa ofta lagar äggröra och steker bacon på helgerna och det uppskattas, men det vet han om. Det som mest förgyllde min dag var att jag spenderade tid med min morfar. Jag har kanske sagt det förut så jag ska inte gå in på detaljer men min morfar bor tillfälligt på Slottsgården tills vi, familjen runt om honom, fixar till så han får en sjukhussäng hemma. Morfar har varit med om div. operationer och har haft nedsatt rörlighet och vissa dagar varit väldigt dålig psykiskt. Men idag när jag träffade honom, i fredags med för den delen, så var han alert och glad. Jag tycker inte om att jag flyttar ifrån Sölvesborg när han mår dåligt, kanske för dåligt, så jag tar till vara på tiden vi är tillsammans.

   Vad hände sen? Ingenting. Jag var helt utslagen av värmen så jag degade vid min xbox tills jordgubbssaften var slut sen blev det Wimbledon. Det blev faktiskt två Wimbledon idag. Dels var det ju finalen som gick på fyran, jag måste erkänna att det var sjukt spännande; men långlivat. Den andra Wimbledon var filmen som gick på trean. Ja ja ja, det är en romantisk komedi och Kirsten Dunst är med; so what. Bara en liten side-note: Paul Bettany som spelar manliga huvudrollen är en av mina personliga favoritskådespelare, awesome. Jag har alltid tyckt om romantiska komedier, de är lättsamma och skrattet blir inte påtvingat som vissa vanliga komedier. Wimbledon (filmen) är brittisk och de är ena riktiga hejare på sådana filmer så jag fick med mig föräldrarna med, de älskar brittiska komedier i alla former. Filmen fick igång mig lite grann så jag är tillbaka till att vara lika kär som jag var för några veckor sen, ska väl inte göra något hoppas jag; man kan ju alltid drömma (vilket jag gör).

Nu ska jag ta det chill then pop the pill (and fall asleep), som Robbie Williams sjunger. (Hoppas ni uppskattar rimmet där)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0